Den senaste veckan har ju gått hur bra som helst! Jag är så himla nöjd över min lillskit och våra framsteg! ♥

 

Jag har lagt skvallerträningen åt sidan ett tag, då jag märkte att det nästan bara gjorde honom ännu mer intresserad av hundarna osv. Så jag har istället bara försökt "visa vägen" om hur man ska bete sig och inte. Jag försöker få en starkare korrigering då jag, med tips från många andra runt i kring, tror att det krävs, både i vardagen och vid tränings/tävlingssituationer. Med ordet korrigering menar jag i princip bara att ordet "nej" ska vara ett heligt ord som Hugo känner att han bara måste lyssna på, annat finns inte på världskartan. Detta har vi (läs:jag) varit lite dåliga på tidigare, men jag känner redan hur det också går bättre! Jätte kul med sådana framsteg!

 

Det har faktiskt gått så bra att jag vågade ha han helt löst, utan lina, på isen igår och på en sidoväg idag. Jag kände att jag kunde lita på honom och att han ville vara med mig. Vi mötte tre hundar idag på den "lösa sträckan". Hugo såg dem långt borta, men kom snabbt på inkallning så jag kopplade honom. När vi var nära hundarna kunde han inte riktigt hålla sig och ljudade en aning, så vi vände och då kunde han snabbt släppa dem ur tankarna och lyssnade bra på det jag sa och bad honom om! Framsteg! 

 

Rent generellt känns det som att det "bara" är just de riktiga mötena som vi har problem med nu. För då det går hundar på andra sidan gatan eller då det är hundar som går framför men inte möter oss, så går det hur bra som helst. Förut kunde det gå sämre, men nu bryr han sig oftast inte om dem. Det är "bara" då vi verkligen möter en hund. Då blir han uppspelt och går upp i stress. Att det är svårare när det kommer någon emot förstår jag ju. Det är rätt logiskt. 

 

Hur som haver så ser jag framstegen och hoppas bara att det forsätter lika bra! Och om det inte gör det, så vet jag ändå att det bra, det finns där.