I fredags for träningsfabriken (jag, Magdalena, Eva och Amanda) till Kiruna för en träningshelg som vi döpte till Boot camp (😉) med Cari som skulle avslutas med att valparna fick följa med hem. 

21.30 var vi framme. 21.52 kom vi på att vi ville handla. Plattan i mattan och 21.57 var vi där tre minuter innan stängning! 😁

På kvällen spelade vi sedan kort och myste. 

På lördagen var det sedan dags för träning. Spår på schemat! Det började med att jag skulle gå ut ett spår åt Turbo som skulle bara ca 1000 m. Eftersom att jag inte kände spårmarkerna blev det istället mellan 1500-2000 meter, hehe! Och så gick vi över flera myrar, ett stenröse, björnbajs, en bäck och en fors! Det blev lite Moraträsk över det hela; "vi kan inte gå runt den, då måste vi gå över den". Till midjan djup och forsande. Äsch, är det bootcamp så är det! Turbo tog sedan alla pinnar utom en mini mini "möbelpinne-grej" som var 2 cm lång och typ 0.5 cm i diameter. Dvs 8 av 9 pinnar in på 2000 meter varav säkert 1000 av dem metrarna var blöta. Riktigt bra jobbat!

Så småningom om de andra hundarnas tur. Alla gick bra med diverse lärdomar att ta med sig hem. Hugo gick sedan skitdåligt... Varför? Jo för att jag har lärt in han helt fel. 😱😰 Så nu när han inte fick stödet han är van vid så undrade han vad fan vi höll på med. Don't blame the dog. Blame the handler... Nej men jag har helt enkelt tänkt att varje gång han tappar spåret ska jag tvärnita han. Det har nu lett till att han ser det som hjälp av mig. Istället ska jag stanna (precis som jag gör nu) men släppa linan för att han ska kunna hitta spåret igen. Bökigt för mig att lyckas lära om. Men jag ska helt enkelt gå spår som jag inte vet hur dem går och lära mig att läsa honom i linan. Spännande fortsättning! 

Sedan åt vi lunch och koppeltränade valparna på festivalområdet. Så trygga och coola valpar! De bara lekte järnet, pussade på allt och alla, och somnade sedan mitt i vimlet. Carola Häggkvist fotade sedan min valp. Inte tvärtom alltså. Redan en kändis 😛😉

På kvällen bjöd Cari och Jesper på supergod grillad middag. 

Kul att se hur alla våra 4 hundar gick så bra ihop hela helgen. Vi sov på slädhundsklubben. Hugo kände ju alla sedan tidigare. Men de andra tre tikarna (Dimma, Mira och Trixie) har aldrig egentligen umgåtts. Så kul att se att det fungerade utan bekymmer! Hugos harlem! 😎

Sedan söndag så tränade vi lydnad. Hugo fick välja tävlingsträning och apportering. I tävlingsträningen tycker jag tyvärr att jag står och stampar på samma ställe. Om jag lägger honom när han är ofokuserad så får han ju som han vill. Om jag fortsätter köra så blir träningen dålig. Hur jag än gör blir det fel... Tråkig känsla. Vi får klura vidare. Kanske lägga just den delen på hyllan för en tid och samla ny energi. Mer detaljträning och sådant under tiden.

Apporteringen gick jätte bra! Många nya tips. Vi märkte att det fortfarande är gripande som fallerar lite. För om jag lämnar honom inkallningslikt med apporten i truten så kommer han utan att tugga...! Så bättre gripande och mer hålla fast-träning så ser jag ljuset i tunneln! Även att köra gripande mellan någons fötter så att de kan hålla fast den, eller mot en vägg, eller med ett koppel runt apporten så någon kan dra bort den! Spännande att fortsätta den träningen! 

Efter lunch körde vi spår igen. Då fick vi revansch. Jag hade lagt ett rakt kortare spår med kortare liggtid. Nu kändes det som att jag fick mer grepp på hur jag ska jobba med linan, samt att Hugo inte tyckte att det var lika konstigt. 

På måndag for vi hem med Härja. Vilken trygg tjej! Sov hela bilresan och pussades och kramades då och då. Inga ljud eller ledsna miner. Min stjärna!