Idag fick jag hem boken "sökhunden" i brevlådan och jag började läsa direkt. En mycket mycket mindre bok än vad hade förväntat mig då den bara var som ett litet häfte på 60 sidor, men mycket bra och informativa 60 sidor måste jag säga med en medföljande DVD om träning inför appellklass. De första 15 sidorna handlade väl mest om lite tankar och tips kring typ "en lämplig sökhund" och dess egenskaper som krävs mentalt och fysiskt och så, väldigt basic. Sedan började det bli intressant på riktigt, med grundövningar som är illustrerade i både bild och text. Då blev dessa få antal sidor snarare en fördel än en nackdel. Att få tjocka målande böcker kan ju vara trevligt, men det kan bli lite väl abstrakt i läsandet och mer som någon slags teoretisk tanke-"uppstartare" som är svår att översätta till "såhär vill jag träna". Men här blev det väldigt konkret med matnyttiga tips att ta med sig och testa på. En bok helt i min smak! 

 

Jag har även köpt två rosa kåsor, en ljus och en lite mörkare. Så nu ska jag bara uppdatera campingstolen till en rosa istället för den blå jag har som det står "Piteå summer games" på ;) Sedan är jag redo för många dagar ute i skogen med sökträning. Spårträning också förstås, men söket är jag verkligen superpeppad på. Det finns verkligen inget bättre än att brygga massa kaffe och ta med sig det i en stor termos, köpa några kakor på vägen och bara mysfika på träningen. Jag och Amanda körde faktiskt en timmes fika och sedan en timmes träning i onsdags. Inte illa, men vi hade mycket att prata ikapp om ;)

 

 

Fotgåendet tar minsann bättre och bättre form. Här ovan ett rätt oklippt klipp på ett träningspass och på hur det ser ut just nu, en naken sanning. Benföringen (heter det ens så?) tyder på rätt känsla enligt mig. Belöningsplaceringen har gett bra tanke hos Härja och fungerar väldigt bra. 95 % av alla halter är nu raka och väldigt snabba. Jag gillar att jag lärde henne tekniken med låsta framtassar, för det känns nu väldigt kontrollerat och aldrig utelämnat till slumpen. Svängarna kan helt klart bli bättre. Vi fortsätter nöta vidare, "litegrann (men absolut inte för mycket) varje träningspass". 

Detta träningspass, i onsdags med Amanda, så körde vi även vår träningskarriärs bästa kedjeträning med kommendering. Amanda kallade in oss på planen, vi körde ett kort fotgående med 10 steg framåt, en sväng och en helt om halt innan jag belönade socialt och transporterade tillbaka till utgångspunkt. Där knäppte jag lös kopplet och körde ett läggande under gång... Bajs blev det, damen ba: "jag kan sättande under gång jätte snyggt", vart hon nu har fått det ifrån? haha! Men god känsla och attityd till att ta ett "det där var inte riktigt rätt" så testade vi igen och fick till det. Efter det körde vi ett ställande och slutade med en inkallning där jag tog fram leksaken mitt i inkallningen för att belöna upp farten. Momentmässigt var ingenting sådär "wow", absolut inte heller dåligt för den delen, men det som gick och kändes så jäklarns bra var helheten. Direkt efter ett moment var hon redo för nästa och sökte min sida vid transporten och såg ut att tänka "vad är nästa uppgift, vad är nästa uppgift" direkt. 

 

Jag har bestämt att jag ska försöka köra någon sådan här liten grej 1-2 gånger i veckan, gärna i slutet av något träningspass, för att jag tror att Härja behöver det. Eller ja, egentligen är jag av den åsikten ju att detta är den absolut allra viktigaste träningen om man vill få det att fungera på tävling sedan. Härja behöver det inte alls, inte ens i närheten, på samma sätt som Hugo som ju behöver det ur störningsträningsvinkel. I Härjas fall handlar det inte alls om att hon stör sig på någonting i "tävlingsmiljön", att belöning uteblir, att det är någon som kommenderar osv, utan för henne är det helt enkelt kedjorna som krånglar. Hon glömmer bort vad "ligg" betyder när hon utför det långt in i ett program - ett utförande som hon annars är bombsäker på. Samma sak som att när jag tänkte punktmarkera ingångarna i inkallningen så glömde hon bort stadgan, när jag då påminde om stadgan (genom typ "omvänt lockande-störningar") då glömde hon sedan bort att göra en ingång på inkallningssignalen. Hur blir man då bättre på detta? Jo, man tränar. Det spelar ingen roll hur bra läggande under gång hon gör om vi gör det direkt ut ur bilen och 10 gånger i rad med i princip noll framföring/transport. Det är inte så det ser ut på tävling, och det är på tävling jag vill att det ska vara bra. Vi måste träna på rätt grejer! 

 

Tanken är att alltid alltid ha olika belöningspunkter och alltid också olika belöningar som även presenteras på olika sätt. Detta kommer förhoppningsvis ge Härja en känsla av att "wow, vad ska matte hitta på nu då?" och jag kommer bygga känslan av att kedjeträning är det bästa som finns, det är då det gäller att prestera som allra bäst. Jag får passa mig för att gasa upp för mycket bara, men än så länge klarar hon av att vara väldigt taggad utan att spilla över. En samlad dam. 

 

Sedan tänker jag såklart detaljträna också, jag kanske detaljtränar 80 % av alla träningspass, men det jag menar är att det är så viktigt att hela tiden se att utförandet sitter tävlingsmässigt. Hela tiden kolla vad vi behöver förbättra, vad som fungerar och vad som kan göras svårare. 

 

Jag slutar detta spretiga inlägg med en rätt kul film från i helgen när vi tränade med Cari och T n' T, Magdalena, Jazza och Trixie, och Eva och Mira. 

 

Härja, den lilla huliganen, började blöda av apportträningen, men hon förstod det inte själv. När jag visade kampleksaken full i blod så var det som att hon kollade på den fundersamt och tycktes tänka "VEM FAN HAR DÖTT PÅ MIN LEKSAK?" Haha, lilla krutpaket, fullt ös eller ingenting alls ♥

 

I övrigt så har jag avanmält mig till kursen för SWDI för att de bara kommer med en instruktör istället för tre, och då kände jag att jag hellre sparar mig till när jag får "hela kalaset" istället. Jag är övertygad om att det kommer fler chanser men för 3500 kr vill jag liksom känna att det känns jätte bra och jätte inspirerande, inte bara halvdant (vilket det ju inte behöver bli, men jag vill känna att jag får allt för de pengarna). Så nu funderar jag antingen på att gå som åhörare eller att istället följa Cari till kennelträff i finland där det kommer vara mycket vallning och annan träning. Känns superkul! 

 

Dessutom tror jag att jag ska haka på att gå som åhörare på sökkursen (ett läger) som Piteå BK anordnar första helgen i juni med suveräna Helene Gustavsson som tog SM-guld i sök både 2014 och 2015. Spännande!