Berätta mer om din hundras

Jag tänkte kör en liten lista, bara för att det är kul! Jag hittade den hos Sara

1. Berätta om din hundras 
2. Andra husdjur
3. Renras eller blandras?
4. Hundsport/er du tränar?
5. Viktiga egenskaper när du väljer hund
6. Förebilder inom hund
7. Hur valde du kennel?
8. En ras du skulle vilja ha
9. En ras du inte vill ha
10. Det här älskar hundarna
11. Det här tycker inte hundarna om
12. Visa en rolig bild på hundarna
13. Favoritminne med hundarna
14. Tik eller hane?
15. Mål för 2014.
 

Berätta om min hundras. Hugo är en Nova Scotia Duck Tolling Retriever, som till vardags kort och gott kallas för tollare. Tollaren är en apporterande fågelhund, lämpad för jakt av sjöfågel. Tollaren är den enda apporterande hunden som arbetar innan skottet. Det kallas för tolling, och går ut på att hunden med sitt lekfulla beteende, högt viftande svans och röda färg leker vid strandkanten och då lockar till sig änderna inom skotthåll. Fråga mig inte varför änderna väljer att vara så lättlurade, men det fungerar så helt enkelt ;)
 
Tollaren är den minsta retrieverrasen med en mankhöjd på 42-51 cm för tikar, och 45-54 cm för hanar. Tollaren ska vara nätt, något nättare än sina retrieversläktingar. Ansiktet ska vara kilformat, med hyffsat högt ansatta öron. Färgen på nos varierar mellan köttfärgad mot väldigt rosa, köttfärgad mer mot smutsbrun, ljust svart, kolsvart osv. Nosen får inte vara tvåfärgad, och den färg som nosen har ska även mungipor och ögonkanter ha. Dvs, nosen får inte vara köttfärgad medan ögonkanterna är svarta. 

Tre olika "godkända" färger. 
 
Färgen på pälsen ska ha en nyans av rött. De kan vara väldigt ljust orangea, men även väldigt mörkt röda. Att se om pälsen har röda anlag är enkelt. Så fort hunden inte ser brun eller grå utan finns det röda anlag! En väldigt blond tollare, blondare än Hugo har alltså röda anlag. Färger som inte har rött i sig är diskvalificerande fel. Vita tecken måste inte finnas och en tollare utan vita tecken ska inte dömas ner pga detta på utställningen. Däremot får tollaren inte ha för mycket vita tecken. Allt vitt i nacke, på rygg, skuldror osv räknas som en överteckning och är också ett diskvalificerande fel. Det vita på benen får gå upp till handloven på framsidan, och något längre upp på baksidan. För höga strumpor räknas dock inte som diskvalificerande fel (utan bara som fel-fel?? Vet faktiskt inte, men det är inte rätt, men inte heller helt diskvalificerande på utställning?)



En rödnäsa, en svartnäsa. Ena röd, andra orange, med olika mycket vitt. 

Fyra ljusa valpar, men de röda anlaget syns tydligt

Jag skulle vilja påstå, utan att vara 100 % säker, att de två valparna till vänster är så kallat buff-färgade och saknar röda anlag. När en hund saknar röda anlag helt så ser färgen grå ut, utan minsta tendens mot orange, knappt mot gul heller. Medan den vuxna tollaren till höger har röda anlag. I ansiktet ser det ut som att denne också är buff, men om man kollar på ryggen ser man röda anlag. (Bilder kan luras)

Pälsen "får inte" vara svart

En övertecknad sk "nackfläck". Strumpan på höger fram går inte för långt upp, men vänster fram gör det. Det vita i ansiktet får heller inte gå ned över nosen, utan måste i sådana fall vara på nosryggen. Vet inte riktigt vad måttet är, men typ mellan ögonen kanske?
 

Mentalt är tollaren en envis, intelligent, arbetsglad, lättlärd, rolig, krävande, glad, viljestark, slug, pigg, intensiv, lurig och måttligt reserverad hund. Inte alla gånger en lätt förstahund. Mycket egen vilja och självständighet kräver mycket av föraren/ägaren. Samtidigt är de lätta att motivera, så så länge man hittar rätt knappar att trycka på är rasen även väldigt samarbetsvillig och har mycket motor. En frisk ras som är en utpräglad arbetshund, som regelbundet kräver såväl mental som fysisk aktivering. Är du villig att lägga ner den tid som krävs, så får du i gengäld en härlig kompis och familjemedlem.

Nu har jag bara en tollare att gå efter. Givetvis har jag träffat många, men det är långt ifrån samma som att leva tillsammans med en. Men om jag ser på Hugo så är han inte rädd för "fan själv". Han ber hellre något dra åt helvete än att ta åt sig själv och bli rädd. Med andra ord, han skrämmer hellre än att bli skrämd. Och om han mot förmodan blir rädd/överraskad är han lika fort dit för att kolla vad det var, och lika fort är det glömt.
 
Min egna uppfattning, inte bara sett till Hugo, utan generellt är att tollaren har lätt för ljud, något som inte för oskull kallas (kanske inte kallas, men typ) "retrieverskrik". Inget trevligt ljud alla gånger, men å andra sidan skäller rasen väldigt sällan, något många många andra raser gör istället. 

Rasen har en fin av- och på-knapp. Givetvis behöver det tränas mer eller mindre, men switchen är lättare att hitta hos en tollare än en border collie om man så säger. Samtidigt har en border collie oftast högre medfödd högstanivå i aktivitet, så det säger lite sig självt också. 
 
Tollaren går att använda till mycket! De är framgångsrika inom allt från agility, freestyle, rallylydnad, lydnad, till jaktprov, praktisk jakt, viltspår och bruks. 

Nina och Skoj som har tävlat både lydnadssm med goda resultat, samt är med i Sveriges Lydnadslandslag. 


4 tollare var med på årets agilitysm. På bilden Viktor och Akai på årets tollarspecial. 



Maggan och Trubbel har flera år tävlat Freestyle-SM
 
 
Tollaren är en mångsidig hund, på både gott och ont. Jag tycker att det är en jakthund och ska behållas som det. Aveln ska enligt mig fortsätta sträva efter att få fram fina jakthundar, sen om ägaren inte vill hålla på med jakt utan vill använda sin allroundtollare till agility eller lydnad eller vad det må vara, det är okej, MEN den ska KUNNA användas i jakt. Att avla på föräldrar som har den ena och den andra titeln här och där, men är odugliga jakthundar gör att rasen inte förblir det den är. Allroundhund i all ära, det är jätte kul att vår fina rödvita ras kan användas till mycket, men i mina ögon ska den kunna användas i jakt. Det är det som gör den till den ras den är! 

Tyvärr är det precis detta som har hänt med retrieversläktet. Golden retrievers var en gång i tiden ett par fartiga jyckar, suvärna jakthundar och fina och snärta. Sen var det någon som tyckte att de hade ett fint lynne och borde passa utmärkt som rena familjehundar. Då avlades de istället på de som inte hade så mycket jakt i sig, och var lugna och sk snälla. Nu blev det lite off pist här. Men min poäng är, låt tollaren förbli en tollare! Avla på hundar som har en korrekt exteriör, bra motor, inte är rädda och arbetar som de ska. Givetvis är ingen hund perfekt, därför försöker man hitta kompletterande hanar/tikar. MEN man ska inte (enligt mig) tänka "nu ska vi föda upp ett par bra agilitytollare. De tar inte fågel och är skotträdda, men så länge jag hittar agilityintresserade valpköpare så blir det ju awesome". Nej, nej, nej, nej. Nej.
 
Tyvärr tycker jag även att jag bara mer och mer ser folk som har tollaren som enbart sällskapshund. Tollaren mår inte bra av det. Den kräver aktivering, såväl fysisk som mental. Om tollaren är så pass slö att den passar som enbart soffliggande sällskapshund, då har man tappat någonting i aveln. My opinion. 
 
Och för guds skull. Tollaren är ingen utställningshund. Det är jätte kul med utställning och en korrekt exteriör. Men tollaren är ingen pudel eller cocker spaniel som som främsta hobby ska ha utställning och må bra på det. Den är i grund och botten en arbetshund. Att den sedan kan ta några vänstervarv, det är väl trevligt. Men snälla, det är inte en livsstil, och som sagt, om tollaren är nöjd med det. Då har man tappat en jädra massa av vad rasen ska stå för och vara på vägen...
 
Mina åsikter om rasen, vare sig ni gillar dem eller inte. 
 
 
1 Elin o Olle:

skriven

Tror ja vart kär<3 så snygg o underbar Skoj verka vara :D

ja håller med dig, nej ja kör inte jakt med Olle (om nu inte min bror tar jakt licens för då blir de så men annars inte) MEN ja tycker man bör kanske avla på apportörer o jakt hundar, inte pga utställnings titlar eller andra titlar, för de e endå en apportör de e en jakthund i grund o botten o tycker de e de man bör avla på :)

Svar: Japp, min absoluta favorit! Givetvis visar andra titlar också vad hunden har för kapacitet. Man behöver inte bara avla på hundar med jaktmeriter, då jaktmeriterna kanske egentligen säger mer om husse/matte än om hunden. Det är ju trots allt husse/matte som väljer vad hunden "får" tävla i. Men hunden ska enligt mig KUNNA användas i jakt. Med det menar jag att meriterna är inte alltid nödvändigast, men givetvis är dem ett kvitto. Men avsaknaden av meriter behöver inte betyda att hunden är oduglig inom det området. Det kanske bara är husse/matte som inte har dem ambitionerna, medan hunden kanske ändå har potential till att bli superduperbra!
Julia Åström

2 Sofia och Bonzo:

skriven

SKIT BRA SKRIVET!!

Svar: Vad bra! :D
Julia Åström

3 Hannah:

skriven

Håller med till 100% om att man inte får tappa fokus på vad tollaren faktiskt e; en jakthund! Den behöver jobba, framförallt med apportering!

Kan dock inte hålla med om att "nätt" var rätt ordval för att beskriva tollaren då rasstandarden faktiskt säger att en tollare ska vara en "medelstor, kraftfull, muskulös, kompakt och välbalanserad hund med medelkraftig till kraftig benstomme" ;)

Svar: Allt är ju relativt och inbjuder till egna tolkningar. Det är just därför utställningsdomare kan döma så himla olika trots att de alla följer rasstandarden :) se bara på jaktlabben och "utställningslabben". Men att tollaren är nättare än sina retrieversläktingar är ju en självklarhet! Sen hur man väljer att tolka "medelkraftig till kraftig benstomme" är ju en smaksak, men det måste ju vara proportionellt till hunden, så om tollaren är mindre än alla retriverraser måste den ju rimligen också vara nättare? För det ska den inte se ut som en vinthund. Så ja. Det inbjuder till många egna tolkningar (det behövs inte mycket grovhet för att vara grövre än en vinthund). Om den inte blir förstörd av utställningstänket att "tjocka hundar är fina", som det ju har blivit med Labrador och golden :)
Julia Åström

4 Hannah :

skriven

Nä, dom ska ju självklart va relativt nätta mot "utställningsgolden" och "utställningslabbar" ;) men ordet "nätt" är för mej nästan raka motsatsen mot för "kompakt" som som sagt används i rasstandarden, framförallt när ordet kompakt står tillsammans med ord som muskulös och kraftfull ;) men som du säger så får man ju tänka på att det står medelstor och välbalanserad också, vilket jag tolkar som att det syftar till att dom ska va mindre å slankare än övriga retrievers ;) men jag skulle nog ha föredragit att använda ordet "slank" snarare än nätt (syftar på där du först skriver att tollaren ska vara nätt), för nätt då tänker ja på chihuahuor, dvärg- och mellanpudlar och vinthundar typ XD

Svar: Men i Rottweilerns, amstaffens, mastiffens med fleras rasstandard står det garanterat också orden "kompakt", "muskulös" och "kraftfull". Ska tollaren då vara lika kompakta som dem för att står samma ord i deras rasstandard?! Med det menat, allt är relativt, och om man kollar på de andra retrieverna ska tollaren vara nättare än dem och det var det jag menade med "nätt" och det är exakt så jag beskriver tollarens utseende för dem som inte vet hur den ser ut - "mindre och nättare än de övriga retrievrarna". Sen hur man väljer att vara petig i ord är en annan diskussion :D ;)
Julia Åström

5 evelina - hundvardag.se:

skriven

Finns det nån hundras som enbart bör användas som utställningshund? Vad jag vet så har alla raser en bakgrund och inte ens en bichon havanese är framavlad utan ett syfte. Och definitivt inte pudeln som du nämner.

Svar: Jag ber om ursäkt, min mening var inte att trampa någon på tårna. Min poäng var inte de andra hundarnas användningsområden, utan min egen. Så att jag nämner andra raser som "istället", kanske var lite klumpigt. Jag är inte alls insatt i raserna, mer än att jag vet att pudel kan ha jäkla fart i sig och att cocker spaniel är ju en spaniel som från början är en jakthund! Men det är då två raser det piffas en massa med kring utställningsringarna och det var lite det jag tänkte på när jag skrev just dem! Men du har så rätt, alla raser är framavlade för ett syfte. Vissa är dock mer för arbete än andra. Men givetvis har du rätt, jag ber om ursäkt :)
Julia Åström

6 Caroline:

skriven

Hej!
Väldigt klokt skivit!! Jag står i startgropen att skaffa min första tollare och har läst många bloggar och pratat med uppfödare, jag har märkt att det är skitsvårt att hitta "rätt" linjer..!
Jag kommer inte träna just "tollarjakt" utan mest sök och viltspår men vill ändå ha en tollare som är en tollare!
Haft dålig erfarenhet från utställningsuppfödare (pumi, en ungersk vallhund som var duktiga vall/arbetshundar. Numer en feg, skällig och stressad sällskapshund) och mentalt klena hundar, med rädslor och för hög stress. När man slutar avla på ursprunget så kommer alla dåliga sodor fram :-(
vad ska man leta efter när man letar uppfödare/valp?

Caroline

Svar: Hej! Kul att du är sugen på tollare! Jag tycker att det viktigaste oavsett vilken ras man väljer är att träffa tiken, och gärna även hanen också, speciellt om man själv vill ha en hane. Jag tror att han-egenskaper så som "att mäta sig", tikintresse mm kan ärvas rätt mycket och sådana egenskaper går ju inte att se hos tiken (även om hon garanterat bär på samma gener som hennes pappa och bröder).

Ett MH/bph går före alla tävlingsresultat i världen för mig, då det är ett MH som visar vad hunden har ärftligt, tävlingsresultat berättar bara om hur ekipaget har presterat. Man vet inte heller hur mycket tid ekipaget har fått lägga ner... Så tävlingsresultat tycker jag kan ska vara försiktig i att kolla för mycket på... Givetvis är ett SE LCH eller 1a pris i ÖKL i TJP en grund för att hunden har bra egenskaper, men en hund som inte har en enda titel kan vara minst lika bra, beroende på ägarens ambitioner.

Sen måste man veta vad man vill ha, det finna väl inte riktigt rätt och fel i ett MH, bara sådant som är mer eller mindre önskvärt. Vill man ha en hård och självständig hund? Eller en mer förarvek? Min erfarenhet av tollarna, och många som jag träffat och känner både irl och över internet anser att tollaren är lite mer åt det självständiga hållet, vilket är bra egenskaper så länge föraren klarar av det.

Man ska även passa sig för när folk säger "hunden har motor". Det kan i själva verket bara vara stress....

Ändå tror jag att allt går att forma, med mer eller mindre nedlagd tid och energi. Men som sagt så är det ju bra/kul/skönt att ha de bästa förutsättningarna :) satsa på en kennel som är seriös med seriösa tankar och ambitioner för kullen, och gärna har haft kullar tidigare. Men mitt bästa tips är att träffa tiken :)
Julia Åström

7 Sofia:

skriven

Haha, vad roligt! Här sitter jag och kollar bilder på tollare så dyker min egen hund upp på er blogg? Vad roligt! (Bilden på den röd nos/svart nos)

Svar: Jaha, vad kul. Väldigt fin hund! :)
Julia Åström

Kommentera här: