Rom byggdes inte på en dag

Den senaste tiden har varit rätt kaotisk faktiskt. Inte hundträningsmässigt, men i skolan och i övrigt. Tiden har gått fort och långsamt på samma gång. Det har varit så sjukt mycket att få gjort och att hålla koll på. Ett som är säkert är att jag längtar ihjäl mig till torsdag nästa vecka då jag skriver läsårets sista tenta och sedan är ledig i nästan tre veckor. Det är så efterlängtat och välbehövligt. Mitt huvud, och min kropp, är verkligen helslut efter denna slutspurt i skolan... Jag har typ känt mig bakis (!) både i knopp och kropp varje morgon jag har vaknat på senaste tiden, oavsett hur många timmars sömn jag har fått. Sedan ska jag jobba 8 veckor denna sommar, med 6 dagars veckor... Det känns lite motigt just nu faktiskt, men efter lite ledighet tror jag att jag kommer vara taggad att få jobba ändå. Jag har ett roligt jobb, och bara det att det är någonting annat än att plugga gör att det kommer bli bra. Man lämnar ju dessutom jobbet på jobbet, till skillnad från plugget, så det kommer nog bli bra. Nå ja, färdigsvamlat om det... :D

 
Den senaste tiden har vi hunnit testa på att valla, och därmed är även ett litet "mål" uppnått för detta år. Det var kul att testa på och instruktören tyckte att Härja och gänget hade framtid i vallhagen, att hon tände och att vi kunde avancera till nästa gång. Hon har verkligen ett hjärta av guld min lilla sessa. Det känns som att "standardreaktionen" när man träffar på ett får för första gången ska vara att man kanske testar boffa lite på den eller i alla fall tycker att den är lite konstig. Härja reagerade såhär:

 

 

Idag har vi varit på en introkursdag i vallning med tre andra aussie-ekipage. Härja har aldrig sett ett får i hela hennes liv förut. Hur hon tacklade det? "Åh vatten, mums... OJ HEJ? Vem är ni? Vad är ni? Jag är i alla fall snäll" 💓 Ja det är hon verkligen, en glad liten snällis som varken vill eller tror något ont om någon eller något. En väldigt lättsam, om än ibland kanske lite väl naiv livsåskådning... för nä Härja, alla är faktiskt inte snälla tillbaka alltid 😅😅 Nå ja. Kul att testa valla! Extra kul att instruktören sa att hon blev positivt överraskade av vårt lilla aussiegäng. Vallning är nog inget vi har tänkt syssla med allt för ofta, men kul att prova på lite! 🐑💛

Ett filmklipp publicerat av Julia Åström (@juastrom) Maj 15, 2016 kl. 2:12 PDT


Vi får se hur mycket vallning det blir för oss. Jag har någon liten vision/tanke/bild av att det kanske blir någon enstaka helg per år, bara för att det är kul att lära sig mer om sådant och testa på, men inte mer än så... :) 
 
Vi har haft en lite lugnare period med träning, men när vi har tränat har vi fortsatt att lägga fokus på ingångar på plan och tävlingsmässiga fotgåenden. Vi har verkligen en utvecklingkurva som går spikrakt uppåt där. Kul att se att tankarna och träningen ger resultat. Jag har även testat se om "kindtarget" är någonting vi kan jobba med haha, och jävlar vad taggad hon blev av det. Sedan att jag ibland då istället blir naffsad i benet på köpet är väl bara detaljer?! Haha.... Jisses. ;)

Platsliggningen känns verkligen jätte trygg och bra nu. Skönt! Hon låg 7 minuter platsliggning medan jag dammsög bilen igår, samt en plats med nya och bekanta hundar på Piteå Brukshundklubb efter tävlingen igår. Skällande hundar mm stör minsann inte henne. Det har det förvisso aldrig gjort, det är mer matten som är störningskänslig för sådant ;) Nå ja. Nu syns det verkligen på damen att hon har förstått att platsliggningen är en uppgift och att man ska ligga där, inte bara att man ligger där och "väntar på bättre tider". Superbra!
 
Däremot måste (läs: det hade i alla fall varit bra) vi ta tag i passivitetsträningen när man typ minglar. Jisses, hon är ju överallt och ingenstans. "Om inte alla på detta ställe älskar mig innan vi åker härifrån så har jag misslyckats" typ. Jaja, hon har ju en kul inställning till livet i alla fall, så det får väl ses som ett lyxproblem ;)
 
 
Om två veckor är vi anmälda till en lydnadsklass 1 i Boden. Jag har egentligen inget mål om att ta ett förstapris då. Det har vi inte tränat tillräckligt mycket och bra för helt enkelt. Det kommer komma tids nog. Det är jag övertygad om, men man måste börja någonstans. Rom byggdes inte på en dag. Nu vill jag bara prova vingarna, gå ut och ha kul och komma igång med detta. Det ska bli så kul att få dela dessa upplevelser och börja denna resa med min allra bästa lilla kompis. ♥ 

Kommentera här: