Glada besked: Filmer

Lämnar frustrationen och besvikelsen från igår (i lördags egentligen) och delar här med mig av filmer från i veckan. 
 
Här kör vi rutan... baklänges
En av många övningar för att utveckla förståelsen av rutan!
 
 
Här har vi börjat träna treans fjärr med stå-skiftena. Här tänker jag bara träna in fin teknik när jag sitter såhär. Jag tänker inte börja köra stå-skiften tävlingsmässigt och uppställt. Där resonerar jag, precis som med ligg i rutan, att jag inte vill skapa förvirring i onödan. Men att börja titta på det går ju, och är roligt ;)
 
 
 
Och här har vi tränat ingångar på plan. På filmen är det inte med att Magdalena precis har kallat in oss, följt av tandvisning. Så här körde vi vidare med nästa moment linförighet, dock utan kommendering. Ingångar på plan-träningen har verkligen gett resultat! Mer om det en annan gång. 
 

När det inte riktigt blir som man trott

Detta inlägg är mina egna känslor och upplevelser. Om du inte känner samma, men good for you. Men såhär känner jag.

Igår tävlade vi rallylydnad i en ishall (!). 50 hundar var det där ungefär. Och det var minsann (tyvärr) sådant folk som inte riktigt bryr som om deras hund skäller, springer fram till andra för "min hund är ju bara glad", och ja... allmänt oordning var det. 
 
Som startnummer 35 visste jag att jag inte skulle göra så mycket med Hugo. Han skulle bara få ligga i sin bur och känna av läget. Med den ljudnivån skulle ha nog hinna bli trött av att bara vara där inne i 4 timmar. 
 
Så, efter 4 timmars väntan var det vår tur. Hugo var så himla härlig! Vi värmde upp när det var 3 hundar kvar och han ville så mycket, gick jättefint fot, var lyhörd och brydde sig inte om varken folk eller fä runt om. Vi blev inkallade på plan och det gick väldans bra faktiskt. På 4e skylten var det en helt om sväng, där blev svängen lite vid, men det ska ju inte göra någonting i rallylydnad. Endel lockar ju hunden runt med handen hela banan, och det finns liksom ingenting som heter DK. 5e skylten var första "sitt framför"-övningen och den klarade han superbra, lite snett sättande, men inte så värst enligt min mening, och jag trodde inte ens att det skulle räknas som snett då jag trodde att det var hög tolerans på sådant i rallyn, speciellt i nybörjarklassen, och jag har hört att <45 grader ska vara okej. 
 
Banan flyter på. Hunden som har skällt hela dagen (utan att matte brytt sig) skällde till vid 4-5 skyltar för oss, så Hugo fick något blicksläpp men jobbade vidare. Så länge de håller position så ska det inte göra någonting ens i tävlingslydnaden. Så jag var nöjd som fick han att jobba vidare och totalt kanske vi bara hade 3 sträckta koppel (var även så enligt protokoll sedan), inget nosande och bara en fel övning, som jag medvetet sket i, då vi i ärlighetens namn inte tränat på den tillräckligt mycket (sitt framför och backa, han har en tendens att vilja hamna i fotposition igen vid backandet)

När vi var i mål var han så glad och älskade att jag var glad. Malin skriker då i publiken "Hugo, vad duktig du var!", och Hugo tittar ut över folkhavet i publiken och blir helt till sig av glädje, viftar på hela kroppen och nästan tjuter av glädje. Vilken fest detta var, tyckte han, "alla tyckte att jag var duktig". Och jag var så nöjd som fick han att känna så i en sån svår miljö där det var så många hundar, så mycket ljud, med konstigt underlag och ekande väggar. Jag var rätt säker, även efter att ha kollat på film, att vi skulle få 75-85 poäng beroende på om domaren tyckte att Hugo satte sig ned efter "sitt-stå" (vilket han inte ska, och halvt gjorde, rumpan tog aldrig i golvet, men det kunde lätt se ut så från domarens vinkel). 
 
 
2 timmar senare kom det som världens slag i magen. 54 poäng
 
54 poäng?! Jag trodde på riktigt att de hade rapporterat fel. Jag hade ju sett det på film. "Det var inte bara 54 poäng..." var min reaktion.
 
Domaren hittade avdrag för i princip allt vi gjorde på den där banan, och då inte ens för den där "sitt-stå-incidenten", och bara två fel övningar, så förstå hur mycket småfel och brister hon hittade?! Att vi fanns till var ett stort avdrag för henne typ. Jag fick massor av "ff", men det var som var mest trist var "bris" som betyder "bristande samarbete". Förmodligen när han tittar på den skällande hunden, MEN detta brydde sig ju inte domaren i december om. Då fick vi inte alls avdrag för någon "tittighet". Vem av domarna som gjorde fel lämnar jag osagt/ovetandes, men det som är så trist är att det skapar förvirring för mig och att hela min positiva känsla av rallylydnad har försvunnit i och med den förvirringen. Jag trodde det bara var utställning som bjöd på sådan förvirring. Ungefär. 
 
Jag är en dålig förlorare och en jävla vinnarskalle, absolut, men i det här fallet handlar det inte om det. Det handlar om att jag inte förstår vad domaren har dragit av för. Det handlar om att jag tycker att det är otydliga direktiv och att jag var så nöjd med vårt samarbete och får sedan kommentarer för bristande samarbete. Det handlar om att denna så omtalade positiva sport sågade oss vid fotknölarna. On top of that har hon skrivit "Härlig hund" som slutkommentar. Hur fan ska hon ha det?! Brister han i samarbete eller är han härlig? Det skriker bara "FRÅGETECKEN" från min sida. Sen har hon skrivit "önskvärt mer lugn och balans". Vad hände med att sporten är glad och tjo:ig? Vad vet du om hur jag bäst för min hund? Jag känner bara "bullshit", och tack som fan till att jag tycker att lydnaden och brukset är roligare.
 
Arrak och Lena värmer upp, precis som jag och Hugo i bakgrunden. Väldigt koncentrerade! Hon som fotar sitter där publiken var, där var det knökfullt av människor och hundar längs hela långsidan av rinken. 
 

Jag säger inte att hon har dömt fel, jag säger bara att jag inte förstår.
Jag har gått i lagsport i hela mitt liv och är inte en som efter en match säger att det var domarens fel. Men jag förstår inte. Jag är inte jätte påläst om reglerna, det kan jag inte säga, men jag tycker ändå att detta var otydligt, oavsett hur mycket jag har läst reglerna, eftersom att två domare har gjort olika här, eftersom att vi gick så mycket bättre än många som fick högre poäng än oss, och deras hundar tittade kors och tvärs, dagdrömde, släpade i kopplet, nosade och var i princip helt oinstresserade av att vara där mm mm. Det är bara oklart. Till vår kompis border collie skrev hon "önskar mer uthållighet", och den hunden tävlar lydnadsklass 3, har garanterat den bästa uthålligheten, förigheten och samarbetet med sin förare av alla 50 hundar som var där. Vad är det frågan om? Favoriserades sällskapshundar och hundar som "har det svårare att bli bra"?  
 
Jag förstår mig inte på sporten känner jag bara nu. Att vara så säker på ett bra resultat och få det sämsta resultatet av alla startande, i princip, det är bara konstigt. Om jag tävlar eller tränar lydnad vet jag i princip direkt hur det har gått. Svart eller vitt, så här fungerar poängen och poängavdragen, om du inte står still när du ropar "hit" i inkallningen så är det ett DK och ett avdrag. Rallylydnaden känns så "öppen för tolkningar". Vad räknas som ett förarfel? Vad räknas som bristande samarbete? Är det skrivet i sten? Det känns minsann inte som det efter det här. 
 
Puuuhhh... nu har jag nog skrivit av mig om det. Nå ja. Det fanns väldans mycket positivt. Det är bara poängen jag är missnöjd över ju ;) 
 
 
Detta tar jag med mig:
  • Uppvärmningen fungerade kanon! Jag känner min hund ♥
  • Inget nosande, trots 34 ekipage som gått omkring och suttit med sina små rumpor (och tillhörande dofter) där innan ;)
  • Han var väldans stressad av snygga tikar på parkeringen, detta vände vi till något bra och tränade bort på bara den lilla stunden vi var där. På väg hem/ut till bilen var han inte alls brydd av de tikarna/tikarnas kiss längre. Hurray! 
  • Han ville så mycket! 
  • Bästa tävlingsfeelingen någonsin faktiskt. Fast mycket handlar nog om att han gick så fint på uppvärmningen. Jag hade liksom kunnat tacka och dra hem redan där. (Synd att jag inte gjorde det ;))
  • Jag tror minsann att det hade gått att köra en Lydnadsklass 1:a där och då. Med det sagt är det ingenting vi kommer gå ut och köra bara om en vecka, men ljuset i tunneln finns helt klart där, och vi har verkligen utvecklats! Klapp, klapp, på axeln. 
  • Jag var inte så nervös! 
Att tänka på:
  • Ta aldrig ut en seger i förskott. Bäddar för ilska ;)
  • Träna mer på sitt framför, speciellt med efterföljande bakåtmarsch. 
  • Tydligen mer viktigt än jag trott att sitta rakt framför.
Dessutom var det väldigt kul att träffa alla vi känner! Hugos kullbror Arrak och Lena kom ända från Kiruna, och de tog ett kvalificerande resultat på 80 poäng! Malin och hennes tjejer Akai och Pralin (kullsyster) var det lika roligt att träffa, som alltid. Även Tina, Hannah, Kristoffer och Emma. Vi är som ett härligt gäng tollarekipage :)

Magdalena och Trixie följde med och tränade på miljön samt hejade på oss. Väldigt trevligt! På torsdag är det vår tur att heja på dem på en lydnadstävling i grannstaden. Som vi ska heja! Och träna ;)
 
Om det inte hade varit för att vi behöver tävlingsträningen hade jag nog struntat i rallylydnaden i Boden i juni. Men eftersom att vi behöver träningstävlingen, så får vi väl köra på det, och förvänta oss ungefär... inte ett smack. 
 

Favoritmoment

Vi får aldrig nog av rutan. Idag blev jag väldigt konfunderad när vi gjorde ingång på plan, två gånger, och båda (!) gångerna när jag säger "fot" så rycker han och vill springa framåt, sen hör han att det var ett "fot" och går då fot fint. Ingen av gångerna låg det något han ville till framför, vi var långt borta från alla andra roligheter. Vad fan är detta? Sedan kom jag på det. 
 
Detta skedde i början av träningen, och han hade sett mig ställa ut rutan. Hans favorit ju, som han garanterat hade i tankarna. 
 
Vi körde även lite ruta (det var ju tanken eftersom att jag ställt ut den). Så fint det börjar bli! Jag vägrar dock i sten att lägga på "ligg" än. Det kommer bara skapa förvirring i den lilla förvirrade tollarhjärnan. Inte kul om man nollar tvåans ruta för att det blir för mycket att tänka på och han gör "som han är van" och lägger sig. Ordförståelse i all ära, men man behöver ju inte krångla till det... det finns mycket annat man kan träna på i de högre klasserna, så när man sedan är där, då kan man lägga på sådana här saker som "ligg" i rutan. My opinion. Med den här hunden.