Att träna med nya ekipage
Störnigstålighet, nya hundar, nya platser, väder, mm mm...
Allt sådant är verkligen individuellt från hund till hund hur mycket det berör. Det är någonting jag själv får tampas med hela tiden - att tänka på att Hugo och Härja är två helt olika individer. Hugo är extremt störnings- och miljökänslig. Härja inte alls. Därför är det nu viktigt för mig att inte falla i den berömda fallgropen att jag tänker att det är Hugo som är i kopplet, när det är Härja som är det. Med andra ord får jag inte börja bli rädd för att exempelvis ha henne lös i "svåra" miljöer där Hugo inte klarar av att vara lös. Hon hade mest troligt klarat av att vara lös i en sådan miljö. Då (läs: nu) har jag ju istället guldläge att leka med henne och bygga vår bubbla. Istället för att mesa och vara rädd för någonting som inte kommer inträffa ens. Om jag mesar kan det ju faktiskt snarare leda till att hon blir intresserad av det jag är rädd för att hon ska bli intresserad av, eller i alla fall att det bromsar vår utveckling. Det är lite som jag tänker med "hjälper" rent generellt i träning. Om de inte behövs så hämmar det bara utvecklingen. Och så är det ju även här!
Jag måste tänka på vad jag har i kopplet nu, och att rida på den våg som är här och nu.
Och framför allt. Hugo och Härja är två helt olika hundar.
Hur som helst. Störningskänslig eller inte, så är det superkul att träna med nytt folk och nya hundar. För Hugo även nödvändigt... I början av veckan hörde Josefine av sig och skrev att hon var i Luleå och undrade om vi ville träffas för träning. Superkul verkligen! Jag har aldrig träffat Josefine förut men vi följer varandra på instagram. Samma sak var det med Elin förra året. Tänk vad bra dessa sociala medier är i den aspekten!!
En kul träning. Hugo körde lite tävlingsträning och lattjade lite med rutan efteråt. Härja körde lek- och kontaktträning. Inte alls störd av någonting. Så den vågen red vi på och fortsätta utveckla vår bubbla tillsammans ;)
Allt sådant är verkligen individuellt från hund till hund hur mycket det berör. Det är någonting jag själv får tampas med hela tiden - att tänka på att Hugo och Härja är två helt olika individer. Hugo är extremt störnings- och miljökänslig. Härja inte alls. Därför är det nu viktigt för mig att inte falla i den berömda fallgropen att jag tänker att det är Hugo som är i kopplet, när det är Härja som är det. Med andra ord får jag inte börja bli rädd för att exempelvis ha henne lös i "svåra" miljöer där Hugo inte klarar av att vara lös. Hon hade mest troligt klarat av att vara lös i en sådan miljö. Då (läs: nu) har jag ju istället guldläge att leka med henne och bygga vår bubbla. Istället för att mesa och vara rädd för någonting som inte kommer inträffa ens. Om jag mesar kan det ju faktiskt snarare leda till att hon blir intresserad av det jag är rädd för att hon ska bli intresserad av, eller i alla fall att det bromsar vår utveckling. Det är lite som jag tänker med "hjälper" rent generellt i träning. Om de inte behövs så hämmar det bara utvecklingen. Och så är det ju även här!
Jag måste tänka på vad jag har i kopplet nu, och att rida på den våg som är här och nu.
Och framför allt. Hugo och Härja är två helt olika hundar.
Hur som helst. Störningskänslig eller inte, så är det superkul att träna med nytt folk och nya hundar. För Hugo även nödvändigt... I början av veckan hörde Josefine av sig och skrev att hon var i Luleå och undrade om vi ville träffas för träning. Superkul verkligen! Jag har aldrig träffat Josefine förut men vi följer varandra på instagram. Samma sak var det med Elin förra året. Tänk vad bra dessa sociala medier är i den aspekten!!
En kul träning. Hugo körde lite tävlingsträning och lattjade lite med rutan efteråt. Härja körde lek- och kontaktträning. Inte alls störd av någonting. Så den vågen red vi på och fortsätta utveckla vår bubbla tillsammans ;)
Ikväll tränade vi tillsammans med 5 superduktiga hundförare med deras hundar. Malin och Maria har jag egentligen aldrig tränat med förut. Jätte kul att göra det ikväll! Rebecca och hennes tjejer är hemma i Boden efter att ha varit på flykt i Örebro för en tid. Jätte kul att börja träna med henne igen! Och så Amanda och Magdalena också. Jätte nyttigt att vi var så många så att man kunde köra samtidigt som varandra, lite sådär tävlingslikt. Härja var lite trött men jobbade på riktigt bra trots allt i kring. Efteråt spårade vi bebisspår med Härja och Jazza och båda fröknarna Coworker skötte det lysande! Så kul!
En riktigt kul hundträningsvecka!
Summa sumarum:
- Kul och nyttigt att träna bland nya ekipage. Både för en själv och hundarna. Nya idéer som kan bollas och "nya ögon" som ser på saken. Mer likt en tävlingsplats när man är många, och dessutom okända ansikten för hundarna.
- Härja är inte Hugo. Nyttja hennes enorma leklust och störningstålighet. Bygg bubblan och kör på! Safea inte. Det kommer mest troligt bara hämma vår utveckling.
skriven
fint