HÄRIJET
Kärt barn har många namn sägs det. Igår myntade Eva smeknamnet Harriet, fast jag gjorde om det till Här-i-Jet.
Well well. Igår styrde vi skutan, dvs saaben, till Piteå Brukshundklubb. Bredvid klubben ligger en skjutbana som pangade på riktigt ordentligt, men nemas problemas. Härja hör inte ens skotten. Hon är totalt skottdöv. Det är nice. Så en platsliggning, medan de andra körde platssittning, i skotten och sedan tränade vi följande:
- Pass 1: Fotgående, först detaljer och sedan en attitydsövning.
- Pass 2: Hopp-sitt-hopp där vi tränade först bara uthoppet med fokus på att få en belöningsplacering långt från hindret, och sedan la jag på sitt. Hurra, Härja har slutat lägga sig i luften och sätter sig istället på "sitt". Efter det körde vi budföring - korta sträckor med fokus på att få in många lyckanden på kommandot "marsch". Hon har en tendens att fatta utförandet men inte kommandot... Där kommer återigen det här med att Härja är en tänkare som är mån om att göra rätt, om hon inte har hört kommandot innan så blir hon lite "vad säger du?", fastän jag bara vill att hon ska göra som hon nyss gjorde.
- Pass 3: Kedjning och tävlingsträning av fotgående, läggande och inkallning. Även marschanträde in ut från planen såklart. Bauta-belöning först med leksak och sedan gos och mys med kattmat. Härjis älskar kattmat. Och ni vet vad de säger: "Den bästa ska det bästa ha". Såklart.
I övrigt har Härja blivit grym på att komma tillbaka med leksak. No more snåljåp, numera "jag vill leka med dig matte". Älskar't!
En trevlig kväll i Piteå och en duktig Härijet! Ikväll blir det vilodag och imorgon ska vi nog träna sök och lydnad. På fredag och lördag är vi publik på Piteå BKs lydnads- och brukstävlingar där kompisarna tävlar. Heja heja!