Träningstankar början på juni 2016

Fotgående Norrlandstyle, och då syftar jag främst på förarens ben som är blekare än snön...
Foto: goldenlivet.blogg.se
 
Vi har haft extremt varma dagar den här veckan. Aldrig under 25 grader och oftast vindstilla. Härja verkar bara ta fram en ytterligare växel när det blir varmt. Hon ser ut att tänka "jävlar, nu tar det i... då tar bara jag i ännu mer" och hon blir bara ännu mer bananas. Lillskiten. Härligt att se, vi får se om det håller i sig eller hur det blir med det :) 
 
Platsliggningen är verkligen skitbra just nu. Jag har kunnat börja öka på med avstånd på 40-50 meter utan problem. Likaså tiden som är uppe i 4-5 minuter utan problem. Hennes tidigare uggle-huvud som har vridits ibland typ 540 grader för att titta på verkligen ingenting har nu stabiliserat upp sig och håller sig på matten. Jag kommer inte välja att ha hakan i backen på Härja, som jag först tänkte och planerade inför, utan nu tycker jag att hon känns väldigt trygg i att ligga och ändå få titta om det händer något. För jag vet att hon ligger kvar. Det är nästan så att hon blir tryggare av att få slänga ett getöga ibland. Hon är ju genomgående väldigt mycket motsatsen till reaktiv. Hon tänker först och gör sedan. När hon väl gör så gör hon med en jävla fart, men hon gör aldrig något bara på impuls. Det är en extremt skön och bra egenskap, som även är en gigantisk fördel i platsliggningen. 
Platsliggning Norrlandstyle. Dålig matte som lämnade henne sådär utan att fatta hur mycket mygg det var... Duktig Härja som bara lät dem vara utan att jaga dem. Som Lina skrev "vet du hur jäkla fin hund du har?? ba 'okej matte, du sa plats, jag håller på att svida sönder om nosen men du sa faktiskt plats'" Lilla fina Härjis, förlåt mig... :( 

Hon har i veckan legat med massor av störningar för att kvalitetssäkra, och vissa störningar har bara blivit av sig själv, så som de 1000 myggorna som råkade hamna på henne utan att hon jagade bort dem eller att grannen på platsliggningen igår var lite lite myggstörd, jagade bort lite myggor och kliade sig lite och sådant. Superbra erfarenhet! För sådant lär man ju hinna vara med om förr eller senare om man har tänkt tävla en del. Men även mer planerad störning i form av en krypande och lekinbjudande Emelie. Härja viftade på svansen och kom sedan på sig "oj då, nej jag ska inte bry mig om dig". En superbra erfarenhet att ha i ryggsäcken, och ytterligare ett bevis på att Härja är en tänkare, inte en impulsiv reaktiv gör:are. Duktig skrollunge. 
 
Fotgåendet blir bättre och bättre. Vi har börjat få en tightare position, så med ytterligare tålamod och träning kommer det där nog bli bra i slutändan. Nu i juni-tävlingarna får det bli som det blir. Jag vill våga ha is i magen och tänka att det löser sig... :) 
Foto: goldenlivet.blogg.se
 
I övrigt pillar vi en del på ingångarna/avsluten som är ett litet "slita håret"-moment. Jag har 17 gånger funderat på om jag ska byta till vänster-ingång (så som jag alltid gör under en perod innan jag biter ihop och kommer igen ;)). Det finns ju typ inget tråkigare avdrag än "avslut"-avdraget i inkallning och hopp etc, men vi får helt enkelt bita i det sura äpplet och inse att vi är inte bättre än det avdraget just nu faktiskt. Och det gör ingenting :) 

Läggandet och ställandet är jag riktigt nöjd med, det enda vi tampas med där är att hon inte ska tjuva i upp- och nedsittet. Så vi jobbar på med det i veckan. Rutan går fenomenalt bra, likaså apporteringarna. Det enda som strular inför en eventuell lydnadsklass 2-start är den där jävla fjärrdirigeringen.... Den där jävla fjärrdirigeringen alltså. To be continued. 
 
Imorgon åker jag i alla fall 10 mil Norrlandstyle enkel väg, helt själv, för att kolla på appelltävling, mingla och umgås. Jag har inget bättre för mig, så varför inte?! :) 

Kommentera här: